Luciadag och utflyktsdag

Det är lätt hänt att det ej blir så mycket uppdatering på bloggen när man har så mycket roligheter för sig. Att sätta sig och knappa på datorn blir tyvärr ett enkelt bortvalt alternativ. I fredags morgon bar det iväg från Jalova in till San Jose. Det var med lätta steg vi knallade igenom south trail en sista gång för att komma till River Mouth där en båt väntade för att ta oss in till caño Blanco. Där hade vi en privatbuss som hämtade oss och resan var speciell. När man har så roligt tillsammans, diskuterar arbetet och perioden i nationalparken garvar och har sig, men samtidigt har en liten tung känsla i magen för man vet att det är snart dags att säga hej då. Väl inne i San Jose och framme vid hostelet Pangea hittar jag systa min och vi bokar in och därefter går alla brudar på en liten snabbrunda i San Jose, vilket jag och Malin morgonen efter såg ej var i de bättre delarna, vi köpte chips och en flaska rödvin hamnade på hotellrummet i sängen där vi smakade chips och drack rödvin utan glas, lyssnade på musik pratade en massa strunt och hemlisar,  allt mellan himmel och jord innan middagen. Alla åt middag ihop och efter var det några öl och långa kramkalas då de flesta liksom mig och Malin lämnade San Jose redan nästa dag. Det är en nedtyngande känsla i magen och jobbigt att säga Ha de till vissa men samtidigt har jag vart så sjukt exalterad att säga Hej till en annan och alla roligheter som komma skall. Sista dagen och kvällen var bara grym och volontärarbetet och människorna jag träffat kunde ej få ett bättre avslut.

På lördag morgon vaknade vi tidigt och gick på en promenad där vi hittade områden och gator som vi tyckte var riktigt fina. trivsamma parker och roliga byggnader och skulputer, jag fick ett sådant fantastiskt fint intryck av san Jose vilket jag ej hört någon annan ha och fick chansen att ändra mitt första.

Resan till Tamarindo var nämnvärd, längre än vi väntat oss då de efter tre timmar sätter upp en skylt på bussens framruta att den skall gå via Liberia. Vilket bedde att istället för att resan skulle ta dryga fyra timmar tog den sju, det blev några nervösa/irriterade skratt och en väldigt irriterad busschufför. På resan stötte vi ihop med två svenska jentor på backpackerresa vilka snabbt blev en självklarhet om dagarna. Ikväll skall vi ut för några Avskedsdrinkar då de andra brudarna åker till Nicaragua imorgonId en på dagen firade Malin och jag lite Lucia, på ett för oss högst ovanligt vis, med att ziplinea. Det var högre höjd än jag har ziplineat tidigare, det var sinnessjukt skoj och gruppen som höll i det var grymma vilket endast gjorde hela upplevelsen lite av det lilla extra. När vi väl skulle åka därifrån fick jag, istället för att åka med bussen, åka med på fyrhjulingen vilket var som grädden på moset och min dag kändes ultimat. Vi bor på ett hotell som heter Villas Macondo, vilket är riktigt mysigt. Stranden ligger fem minuters gångväg ifrån boendet och vi har en fin pool precis utanför vår dörr där vi har gjort vattenjympa tidigt på morgonen innan frukost. Jag har lite svårt för att ta in att jag endast har tio dagar kvar här och snart kommer befinna mig i Sverige igen, även om Det endast är för några dagar.

Nej nu skall jag springa ner till poolen igen och joina syster innan vi skall äta en tidig middag :) hej hopp !!

Volontäräventyr på upphällningen

Veckorna endast rusar förbi och helt plötsligt är det endast en vecka kvar. Dagarna på basen är långa tidiga morgnar jobb och plugg för min del, jag återkommer till det. Förra helgen hade vi volontärer en långhelg, då vi jobbar sex dagar i veckan vanligtvis, Firades detta med att största delen av volontärgruppen åkte till Porto Viejo för lite civilication omkring oss. Helgen var grym, goda drinkar, roliga spel lite dans, biljard och faktiskt lite sol. Det ka jag tala om att vi alla behöver för idag är det enda dagen som vi hade ett litet uppehåll på två veckor. Det började tisdagen för två veckor sedan och har regnat i stort sätt konstant enda sedan dess, en helg med en gnutta solsken gjorde susen. tillbaka på campet på söndageftermiddagen och surveys satte igång igen. 

Plugg ja, det fanns en möjlighet att få göra ett så kallat BTEC. Det är en kvalifikation som man efter denna vistelse som man kan visa upp på papper och ha med i sin meritlista på sitt CV. Man betalar en summa, ungefär samma som man betalar för att gå en liknande kurs i Sverige om det finns. Man gör uppgifter och skriver uppsatser om miljö och omnejd kring campet, kring projektet vi arbetar med, om organisationer GVI och detta projekt har samarbete  med. Teoretiska och praktiska prov på att man förstår allting vad arbetet handlar om och tagit del av information om Regnskogen och att jag från egna referenser kan återberätta, informera och handla utifrån mig själv och min lärdom kring arbetet här. Ett exempel på prov är att ge skriftligt underlag på samt hålla en av dagens surveys. Man skall början till slut hålla i en utredning och vara patrullledare under den patrullen och ansvara för att allting går korrekt till, från början till slutet då lagring av data av dagens survey görs. Man skall även under en hel dag vara ansvarig för campet. Man får visa prov på att man kan göra upp ett schema inför en dag, sätta av och på generatorn när vi behöver vatten och se till så att allting sköts som dett skall. 

Varje lördag har vi ledigt och igår drog vi ihop hela gänget och i regnet satte av med en båt till en liten liten bar i närheten av Caño blanco. Det blev en rolig kväll då det endast var vi volontärer där på hela kvällen och den lille mannen bakom baren såg ut som om han skulle spricka av glädje när 25 personer kommer och vill dricka hans kalla öl.  Jag har sätt nästan alla djur som jag hade på min lista att jag ville se i Regnskogen. Howle, capuchi och spidermonkeys, red-eye treefrog och andra färgglada grodor, hummingbirds,  jag hade en lista på olika fåglar jag ville se, ormar och stora håriga spindlar, syrsa, sengångare, koati, ödlor, krocodiler och sköldpaddor. Det enda jag har kvar på min lista är Jaguar och Agami Heron. Allt utöver detta är endast stora plus. 

En häftig servey som vi hat, och som vi fe veckors volontärer endast hinner göra en gång, är vår Jag-Walk. Det innebär att man går något mer än 15 miles ända in till Tortuguero från Jalova area. Jag har sätt fram emot den under hela vistelse oc det kommer att bli min absolut sista tjänst jag gör. Onsdagen är sista dagen av arbete torsdagen går åt till städning och fredag morgon bär det av till San Jose, där jag blir uppmätt av fina syster för att semestra tillsammans oc ladda batterierna inför det nya året och julen. 

Jag kan även berätta att jag av någon rolig slump kom in på Braheskolans kurs Art and communication. Jag startar den 16 januari på visningsö i 6 veckor, därefter bär det iväg till Brighton i England och jag studerar där till juni. Ja skulle ej kunna vara mer exalterad. Kursen verkar grym och att få åka och bo en stund i England och träffa alla som kommer därifrån igen känns helt fantastiskt. Jag kommer kunna säga Vi ses till flera stycken istället för Hej då, awesome! 

Hoppas ni har en fin helg!! Ha de 
RSS 2.0